Postens logotype   Hem Samlingar  Program Mötesrum Museishop
Postmuseum

 

 

 


 

Frågor och svar

Klicka på frågan så får du svar!

> Vem kan värdera mina frimärken?

> Vad är fritt i frimärken?

> Hur har brevportot förändrats genom tiderna?

> Vad är en helsak?

> Vad betyder kilovara?

> Vad betyder ”postfriskt” frimärke?

> Hur användes posthornet en gång i tiden?

> Hur länge har det funnits brevlådor?

> När infördes postnummer i Sverige?

> När började Posten att använda postflyg till utlandet?

> När gjordes sex brevbäringsturer om dagen i Stockholm?

> Var fanns de första lantbrevbärarlinjerna?


Vem kan värdera mina frimärken?

Postmuseum utför inga värderingsuppdrag utan vi hänvisar till Sveriges Filatelist-Förbund alt. Sveriges Frimärkshandlareförbund som utför värderingar. I Postmusei bibliotek finns frimärkskataloger att låna om du själv vill få en uppfattning om värdet på din frimärkssamling.

Vad är fritt i frimärken?

Frimärket är fritt, men endast för mottagaren och inte för avsändaren. Att skicka försändelser av olika slag kostar pengar och för kontrollens skull fordras fraktkvitto i en eller annan form. Kvittot måste följa med den transporterade varan så att inte mottagaren av misstag blir krävd på redan erlagd fraktavgift.

Miljarder och åter miljarder brev och paket sänds så gott som friktionsfritt till alla världens hörn utan att hindras av fraktdebitering. De är fria från debitering tack vare frimärket.

Frimärket är alltså ett fraktkvitto som talar om att befordringsavgiften har erlagts för den försändelse som märket sitter fastklistrat på. För att hindra att ett frimärke används flera gånger makuleras det av Posten med stämpelfärg.

Hur har brevportot förändrats genom tiderna?

Datum

Inrikes brevporto
1855-07-01 4 skilling banco
1858-07-01 12 öre
1885-01-01 10 öre
1918-06-01 12 öre
1919-07-01 15 öre
1920-07-01 20 öre
1922-10-01 15 öre
1942-04-01 20 öre
1951-06-01 25 öre
1957-06-01 30 öre
1962-07-01 35 öre
1964-07-01 40 öre
1967-01-01 45 öre
1969-03-01 55 öre
1971-10-01 65 öre
1972-07-01 75 öre
1975-05-01 90 öre
1976-02-01 1 kr
1977-03-01 1 kr 10 öre
1978-02-01 1 kr 30 öre
1980-05-01 1 kr 50 öre
1981-06-01 1 kr 65 öre
1983-06-01 1 kr 80 öre
1984-04-01 1 kr 90 öre
1984-12-03 2 kr
1986-02-03 2 kr 10 öre
1988-02-01 2 kr 20 öre
1989-01-30 2 kr 30 öre
1989-09-04 2 kr 40 öre
1990-01-29 2 kr 50 öre
1992-01-02 2 kr 80 öre
1993-01-01 2 kr 90 öre
1994-03-01 3 kr 20 öre
1995-01-01 3 kr 70 öre
1996-01-01 3 kr 85 öre
1997-03-01 5 kr
2003-01-01 5 kr 50 öre
2009-01-01 6 kr

Vad är en helsak?

Det är ett kuvert eller kort med påtryckt valörstämpel (frimärke).

Vad betyder kilovara?

Det är frimärken kvarsittande på delar av brev, adresskort och dylikt. Det säljs av frimärkshandlare efter vikt. Försäljningen av denna frimärksmakulatur startades 1930.

Vad betyder ”postfriskt” frimärke?

Det är ett oanvänt frimärke med absolut oskadad gummering.

Hur användes posthornet en gång i tiden?

När svenska Posten startade 1636 skulle posten föras genom böndernas försorg. En postdräng skulle vara försedd med ett posthorn. När han närmade sig en postgård skulle han blåsa i hornet och nästa dräng skulle då göra sig beredd att föra breven vidare.

När ridande postiljoner blåste i sina horn begärde de fri väg. Andra skulle vika från de smala vägarna eftersom Posten hade förkörsrätt. Detta gällde inte bara postiljoner (infördes från 1670) utan även de ridande bonddrängarna, från 1646.

Postförare på väg till postkontor blåste en signal i sitt horn när han väl var framme. Vida omkring hörde då folk att posten hade kommit.

Hur länge har det funnits brevlådor?

Brevlådor ägs av Posten och är i Sverige vanligen gula eller ljusblå. De senare används för regional post. Julpost läggs i röda brevlådor. Tidigare fanns vita brevlådor som användes för postgiroinbetalningar. Brevlådor infördes 1855, samtidigt som frimärken infördes i Sverige. Postens brevlådor var ursprungligen svarta, men är sedan 1912 gula.

Postlådor ägs av mottagaren, som i dessa får all sin post. Postlådor kom i Stockholm att användas från den 1 januari 1883. Då slopades brevbärarskillingen, det vill säga den slant som brevbäraren fick i ersättning för de lokalbrev han bar ut. Tidigare hade brevbäraren fått ersättningen personligen vid dörren. Breven kunde nu lämnas i en liten låda på dörren, eller genom ett brevinkast på dörren.



När infördes postnummer i Sverige?

År 1968 infördes postnummer och det innebar en betydande rationalisering av posthanteringen. Postmängden ökade oavbrutet och all post måste även fortsättningsvis tas om hand på bästa sätt. Sveriges femsiffriga system är särskilt anpassat för svenska förhållanden och var förberett för den utvecklade maskinsortering som Posten räknade med i framtiden.

När började Posten att använda postflyg till utlandet?

Den 12 augusti 1920 gick det allra första postflyget från Sverige till Europa. Därmed hade en flyglinje mellan Malmö och Berlin öppnats.

Den flyglinjen var att betrakta som försök, visserligen banbrytande men kortvarig, den upphörde 1921. Först 1924 inleddes en kontinuerlig flygtrafik till utlandet genom att flygbolaget ABA bildades.

När gjordes sex brevbäringsturer om dagen i Stockholm?

Det var på 1880-talet. Den femte dagliga brevbärarturen slopades 1917.

Var fanns de första lantbrevbärarlinjerna?

I januari 1878 inrättades de första lantbrevbärarlinerna inom Kalmar, Gotlands och Blekinge län. Sammanlagt tillkom under det första året 43 linjer, alla i landets södra län. Vid slutet av 1879 fanns det 232 linjer. Vid sekelskiftet ökade utbyggnaden och den kulminerade 1931 med 3 224 linjer.

 

 

 

 

 

 


 

 

 


 



Postmuseum under förstoringsglas