Postens logotype   Hem Samlingar  Program Lokaluthyrning Museibutik
Postmuseum

 

 

 
    Postens historia
""
Här kan du läsa om Postens historia genom att
klicka på tidslinjen och bilderna.

-->

1638 Den första posttaxan
Den första posttaxan fastställs för brev till och från Stockholm. Postmästarna i landet i övrigt får bestämma portot i "proportion till Stockholmstaxan".

1646 Snabbare postbefordran
Postbönderna åläggs att framföra posten ridande.
1660 Rekommendation av brev införs
När brev, som innehåller pengar eller värdesaker, avlämnas till postbefordran skall mottagande postmästare med ett särskilt tecken (rekommenderas) på omslaget skilja det från vanliga brev. Samtidigt skall mottagande postmästare underrättas genom ett avisbev.

1673 Posten blir en personlig förläning
Rikskanslern Magnus Gabriel de la Gardie får ensam det övergripande ansvaret för postväsendet. Han får tillgodogöra sig överskottet i rörelsen som kompensation för sitt arbete.

1677 Posten åter till kanslikollegiet
Kanslikollegiet tar än en gång över ansvaret för postväsendet.

1685 Posten blir affärsverk
Statsledningen levde vid denna tid ur hand i mun. Pengar togs från de konton i räntekammaren som för tillfället hade pengar tillgängliga. Det konto dit postverkets portointäkter levererades råkade ofta illa ut. Men postverket stod vid denna tid inför stora reformuppgifter och behövde medel. Efter flera framstötar från postdirektören i Stockholm, Johan Beier, förklarar den enväldige kungen, Karl XI, att postmedlen i första hand skall tillgodose postverkets behov. Överskottet, som tillfaller Kronan (ägaren), skall såvitt möjligt ökas "så mycket postväsendet kan tåla".
Fortsätt »
1692 Den första rikstäckande posttaxan
Den första rikstäckande posttaxan införs. Breven skall taxeras efter vikt och befordringssträckans längd. Tre avståndsklasser upp till 20 mil fastställs. För sträckor därutöver gällde ny avgift för varje 10 mil.
Samma år införs förbud mot att sända pengar eller värdesaker i vanliga brev. De skall med andra ord rekommenderas.

1692 Postinspektorer kontrollerar postverksamheten
Från Postverkets tillkomst ålåg det landshövdingarna att utöva kontroll av verksamheten vid postkontor och hos postbönderna, vilket ofta ledde till kontroverser. Nu inrättas istället postalt anställda postinspektorer, vanligen postmästarna i residensstaden.

1697-1702 Överpostdirektör ställs i ledningen
Under kanslikollegiet tillsätts nu en särskild överpostdirektör; Samuel Åkerhielm. Han företar en genomgripande organisation av hela postväsendet. Det gäller både den högsta ledningen, de lokala inspektionerna, den finansiella administrationen och de lokala postkontorens skötsel.
1766 Kostnadsstat införs
Överpostdirektören beordras att varje år inge ett stats- och rekvisitionsförslag avseende Postens kostnader till denna kommission i Riksdagen som behandlar Statens allmänna budget.

1791 Postens verksamhet som tidningsutgivare upphör
Den nyinrättade Svenska Akademien övertar ansvaret för utgivningen av Post- och Inrikes Tidningar. Posten har haft detta ansvar sedan 1645.
1636 Ett svenskt postverk skapas
Efter förslag av rikskanslern Axel Oxenstierna beslutar riksrådet anta en förordning om postbåden (postbuden), vilket innebär att ett postväsen byggt på stafettsystemet skall inrättas i rikets alla provinser. Postlinjer skapas genom att man på varje två eller tre mil efter landsvägarna tillsätter en postbonde med skyldighet att vidarebefordra posten. För detta får bonden vissa lättnader när det gäller skjutsskyldigheter och andra pålagor. Efter en tid får bönderna också viss kontant ersättning. Postbondens postdrängar skall springa med posten och stänga straff utdöms om de sinkar sig på vägen. När drängen närmar sig nästa posthemman skall han blåsa i posthornet så att nästa postdräng kan göra sig klar att ta hand om postsäcken (postsäckarna) och löpa vidare.
Andreas Wechsel får i uppdrag att bygga upp och leda det svenska postväsendet. Men han dör 1637. Ansvaret för uppbyggnaden kom därför att vila på hans fru, Gese Wechsel, "Svea rikes postmästarinna", som i sin egenskap av chef för Stockholms postkontor leder postverket till 1642. Uppdraget att resa runt i riket och antaga postbönder faller på en man vid namn Oluf Jönsson. Kanslikollegiet har det övergripande ansvaret för Postens drift och ekonomi.
1645 Posten blir tidningsutgivare
I postchefens åligganden ingick att hålla korrespondenter (underrättelseväsen) i utlandet. Dessutom var alla postmästare i riket skyldiga att varje vecka rapportera vad som hänt på orten. Detta material redigeras sedan på postchefens kansli till den första svenska nyhetstidningen, "Ordinarie Posttidender", senare "Post- och Inrikes Tidningar", i folkmun kallad postgumman.
1686 Poststämplar införs
Som tredje land i världen införde Sverige poststämplar. Detta för att ingen skulle stjäla breven. Kassören stämplade breven med F för fribrev och B för betalda brev.
1700
Eller närmare bestämt 1698 såg Sveriges karta ut så här. Inrikes brev gick med andra ord även till Finland och Baltikum.

""
1807 Rekordhöjning av brevportot
Kung Gustav IV Adolf höjer brevportot med 50 procent. Motiv: Han ville förbättra postförarnas villkor och främja posternas säkrare och snabbare gång. Resultat: Brevvolymen sjunker kraftigt.

1809 Postmedlen blir bevillningar
I 1809 års regeringsform intags en bestämmelse, att postmedlen skall räknas till bevillningarna. Det innebär att postavgifterna skall bestämmas av ständerna (riksdagen) och inte av Kungl. Maj:t. I regeringskansliet ställs Postverket under handels och finansexpeditionen.

1820 Allmän tidningstaxa införes
Vid sidan av post- och Inrikes Tidningar har nu flera nyhetstidningar tillkommit. Regeringen gav en del portofrihet men andra fick betala brevporto. Nu beslutas att alla dagblad skall ha nedsatt porto i förhållande till brevportot.

1831 Den första postdiligensen
Kombinerad post-, paket- och passagerartrafik i Postens regi införs på linjen Stockholm - Skåne. Av ekonomiska skäl läggs den ner 1834, men istället anslås medel till ett privat företag som bedriver postdiligenstrafik på sträckan Stockholm - Göteborg - Hälsingborg.

Fortsätt »
1834 Särskild paketbefordran införs
Detta år inrättas sex särskilda postpaketlinjer i södra och mellersta Sverige. Senare tillkommer en linje mellan Sundsvall och Östersund. Linjerna drivs av entreprenörer.

1840 Postverket ställs under finansdepartementet
I regeringskansliet flyttas nu Postverket till finansdepartementet.

1848 Assurerade brev införs
För rekommenderade brev som innehåller värden för mer än 100 kronor skall en assuransavgift erläggas.

1849 Lokalbrev införs
Avgiften för de nu införda lokalbreven är hälften av lägsta avgift för riksbrev. För brev som utdelades på orter med lokal brevbäring uttogs dessutom en utdelningsavgift. Till en början tillföll den brevbärarna.
1852 Den första järnvägslinjen etableras
Den första järnvägslinjen byggs i Sverige, på sträckan Köping - Hult. 1858 bestäms, att järnväg som upplåtits till allmän trafik, skall begagnas för postbefordran. 1862 inrättas de två första postkupéerna på sträckan Stockholm - Hallsberg - Göteborg.
1860 Postbönderna avvecklas
Riksdagen beslutar att systemet med postbönder i princip skall avvecklas. Posthemmannens antal är vid denna tid 740. 1870 har de utmönstrats helt.

1861 Den första poststationen öppnas
I stället för posthemman införs nu poststationer. Till en början läggs poststationerna vid järnvägsstationerna men senare öppnas stationer också på andra orter. De fasta postanstalterna indelas snart i tre huvudgrupper: Postkontor, postexpeditioner och poststationer.

1861 Allmän lokalbrevbäring och lokalporto regleras
I samband med frimärkets införande anställde Posten i Stockholm och Göteborg brevbärare för lokal utdelning. Genom ett regeringsbeslut 1861 får brevbäringen fastare former och brevbärare börjar anställas på andra orter. Lokalportot fastställs till en fjärdedel av riksportot.

Fortsätt »
1864 Korsband införs
Försändelseslaget korsband (för trycksaker, varuprov och mönster) införs i den inrikes postväxlingen. Portot sätts till en fjärdedel av brevportot. I den utrikes postutväxlingen har försändelseslaget redan funnits en tid, efter avtal med främmande postförvaltningar.

1866 Postanvisningar och postförskott införs
För att möta konkurrensen från de framväxande bankerna införs nu försändelseslagen postanvisningar och postförskott.

1872 Brevkort introduceras
En enklare form av brev införs. Skriften på brevkorten är öppen för alla postbehandlare, eftersom inga kuvert behövs. I gengäld är portot lägre än för brev.

1873 Kronoposten upphör
Från stamlinjerna inrättar nu Posten gångposter, det första embryot till lantbrevbärare. Den särskilda kronopost, som länsstyrelserna har drivit alltsedan Postens födelse och som avsåg post till kronofogdar etc kan nu upphöra. Samma gäller den så kallade klockarposten från domkapitlen till kyrkoherdar och kyrkostämmor. Den upphör 1888.

Fortsätt »
1873 Posten åtar sig abonnemangssystem för tidningar
Postavgiften för tidningar skall nu beräknas på grundval av prenumerationspris, periodicitet och storlek. Posten åtar sig att stå för hela systemet, från inlämning till central och lokal bokföring av abonnemangen , förmedling av prenumerationsavgift och utdelning. Systemet kommer att vara i bruk till 1962.

1874 Världspostföreningen
En allmän internationell postförening, senare kallad Världspostföreningen, bildas. Enligt föreningens konvention skall samma brevporto gälla över hela föreningsområdet. Brevtaxeringen förenklas avsevärt. Senare tillkommer avtal för andra försändelseslag.

1884 Postsparbanken startas
För att i första hand tillgodose småspararnas behov av sparinstitution startas Postsparbanken i Postens regi. Som en marknadsfördel jämfört med de tidigare etablerade lokala sparbankerna kan innehavaren av en postsparbanksbok sätta in och ta ut medel på samtliga närmare 2000 fasta postanstalter i landet.

Fortsätt »
1888 Postmonopolet stadfästes
Postbefordran mellan orterna i riket hade alltsedan 1600-talet ansetts vara ett kungligt privilegium. På vissa orter anordnade Postverket tidigt lokal brevbäring (se år 1849 och 1861) men sådan brevbäring kunde även privata företag driva. I Stockholm fungerade sålunda den så kallade Mallénska gångposten 1838 - 1855. Privat brevbäring fanns även i Göteborg. Ett nytt bolag ville 1887 etablera sig som aktiebolag i Stockholm. Riksdagsbehandlingen resulterade i att Postverket genom en monopolkungörelse 1888 gavs ensamrätt till all regelbunden befordran mot avgift av förseglade eller eljest tillslutna brev och brevkort. Monopolet gällde således både lokal- och rikspost.
1850 Generalpoststyrelsen kommer till
Vid departementsreformens genomförande i början av 1840- talet förlades Posten under finansdepartementet. 1850 får det tidigare överpostdirektörsämbetet ett nytt namn: Kungliga Generalpoststyrelsen. Överpostdirektören får titeln generaldirektör, och tillsätts på förordnande under viss tid.
Nu började postgången mellan Eckerö och Grisslehamn. Isbåten Simpan kunde föras över is, seglas och ros. Breven förvarades i träkäglor som flöt om de hamnade i vattnet. Detta är bakgrunden till Postrodden som genomförs varje år.
1855 Enhetsporto och frimärken
Efter många års diskussioner och viss tvekan från postledningens sida beslutar riksdagen att ett "lika medelporto utan avseende på avståndet" skall införas från och med den 1 juli 1855.

Man började man sälja de första svenska frimärkena - skilling banco-märkerna. Det billigaste kostade tre skilling, vilket motsvarade en timmes arbete för en vanlig arbetare och det dyraste var på 24 skilling. Diligenserna blev ett komplement till järnvägarna som nu snabbt växte fram. Den sista hästanspända postdiligensen upphör 1888.
1863 Kvinnor fick arbeta på Posten
Detta år blev det möjligt för kvinnor att arbeta på Posten. Men bara ogifta kvinnor fick anställas då en gift kvinna var omyndig och således inte kunde ansvara för pengar.
1870 Postdiligensens storhetstid
Den hästdragna postdiligensens storhetstid. Det kostade en riksdaler per mil att följa med. Mot halv avgift fick man sitta bak på kofferten utan skydd mot väder och vind.
1900 Civildepartementet tar över Postverket
I regeringskansliet flyttas Postverket från finansdepartementet till civildepartementet.

1909 Lantbrevbärarnas befogenheter ökas
Två klasser av lantbrevbärare införs, I och II. Lantbrevbärare av första klass får inom vissa gränser ta emot och dela ut assurerade försändelser och postanvisningar. Dessutom får de förmedla insättningar i Postsparbanken. " Den rullande poststationen" har fötts.

1918 Högre postal utbildning införs
En högre postexamen beslutas. Den första kursen med sikte på denna examen anordnas. Tolv internrekryterade postexpeditörer antas till kursen.

1920 Posten under
kommunikationsdepartementet Civildepartementet i Kungl. Maj:ts kansli delas i social- och kommunikationsdepartementen. Posten inordnas under det senare.

1920 Den första flygpostlinjen
Sverige fick sin första flygpostlinje till utlandet den 12 augusti 1920.Den gick från Malmö via Köpenhamn och Warnemunde till Berlin. Senare utvecklades linjen till Hamburg, Bremen, Amsterdam och London.

Fortsätt »
1923 Postverkets diligenstrafik startar
Posten får tillstånd att anordna bildriven diligenstrafik för transport av post, passagerare och gods.

1924 Världspostkongressen i Stockholm
Svenska Postverket står som värd för den åttonde Världspostkongressen. I samband härmed firas också Världspostunionens 50-årsjubileum.

1925 Postgirot startar
Efter flera utredningar och riksdagsdiskussioner startar en ny form för betalningsförmedling, Postgirot. Rörelsen växer snabbt. 1938 registreras det 100 000:e kontot.

1936 Postsparbanken och Postgirot bildar en bankavdelning
Postsparbanken och Postgirot, som tidigare varit inordnade i generalpoststyrelsens femte byrå, organiseras nu som en bankavdelning inom Posten och ställs under en särskild chef med titeln postsparbankschef.

1939 Postala transporter i krigstid
Det andra världskriget bryter ut och påverkar posttransporterna i hög grad. Det kan förekomma att posten får ta omvägar över halva jordklotet för att säkert nå adressorterna. I den inrikes postbehandlingen inrättas, SP1, 2 etc för sortering av fältposten.

Fortsätt »
1945 Postens personaltidning, PS, startar
Sedan världskriget upphört med dess speciella inriktning på arbetsmiljö och prestationer börjar en ny anda att spridas i Posten. Ett tecken härpå är att en särskild tidning ges ut, där både postledning och anställda kan göra sin röst hörd. Postens personaltidning PS är namnet.

1945 Postmonopolet utreds
Ett trettiotal lokalpostföretag har etablerats i landet. De befordrar cirka 4000 försändelser per dag. Regeringen beslutar att Generalpoststyrelsen skall utreda om monopolkungörelsen kan ändras.

1946 Ny monopolförordning
Statsmakterna fastställer en ny monopolförordning, som stoppar lokala konkurrenter till Posten. (Men många av de tidigare konkurrenterna har redan självdött.)

1948 Den första brevsorteringsmaskinen
En första, mekanisk brevsorteringsmaskin anskaffas för att användas på försök i Norrköping och Linköping. Försöken slår dock inte väl ut och upphör snart.

1948 Hålkort i Postsparbankens bokföring
Postsparbanken inför ett nytt bokföringssystem, baserat på hålkort.

1949 De första företagsnämnderna
De första företagsnämnderna introduceras i Posten. De fackliga organisationerna godkänner dem med förbehållet att de inte får bli beslutande organ.
1951 Lokalportot tas bort
Efter framställning från Generalpoststyrelsen beslutar Riksdagen att lokalportot skall upphöra. Men samtidigt bestämmer Riksdagen, trots att postledningen inte föreslagit detta, att riksportot skall höjas från 20 till 25 öre. Det innebär, att kunder som tidigare använt lokalportot, 15 öre, nu måste betala 25 öre, en höjning med 67 procent. Protesterna blir starka och pressen är överlag kritisk.

1951 Den postala söndagsservicen slopas
Nya arbetstidslagar tvingar Posten att upphöra med söndagsöppethållande på postkontoren, samtidigt som söndagsbrevbäringen slopas. Än en gång starka protester från kunder och media.

1953 Posten i pressen, PIP, introduceras
Ett sammandrag av vad massmedia skrivit om Posten ställs varje dag samman på Postens press- och informationsavdelning och sänds ut till postkontoren. Dokumentet får namnet Posten i pressen, PIP.

1953 Kundtjänstombud
Särskilda tjänstemän engageras för arbete i en central kärna samt ute vid alla postdirektionerna. De kallas kundtjänstombud och skall etablera kontakt med företagskunderna för att utröna deras önskemål med mera.

Fortsätt »
1956 Postutredningen börjar sitt arbete
Regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning som skall göra en total genomlysning av Postverkets situation, såväl när det gäller service som ekonomin och organisationen.

1960 Postbanken föds
Statsmakterna eftersträvar en mera bankmässig inriktning för Postgirot och Postsparbankens verksamhet. Ett första tecken härpå är att en ny chef för de båda enheterna hämtas från bankvärlden. Han får titeln postbankschef och de båda enheterna slås samman under organisationsnamnet Postbanken, med egen styrelse.

1961 Postens kundtidning presenteras
En särskild tidskrift, riktad direkt mot Postens företagskunder startas.

1962 Postutredningens slutbetänkande presenteras
Den parlamentariska postutredningen överlämnar sitt slutbetänkande. Det innehåller utredningsmaterial och förslag som kommer att bli vägledande för postala utvecklingen i många år framåt.

1963 Postsparbanken och Postgirot datoriseras
Bokföringen vid Postsparbanken och Postgirot läggs nu helt över på datorer.

Fortsätt »
1965-1966 Optiska lässystem i Postgirot
Under dessa år beställs fyra lässystem av typ IBM 360 för att ytterligare snabba upp bokföringen vid Postgirot. Siktet är inställt på en fullständig automatisering men detta nås först i slutet av 1980 - talet.

1965 Ny ledningsorganisation
Regeringen utser en så kallad lekmannastyrelse att förestå Postverket. Generaldirektören blir ordförande och styrelsen beslutar kollegialt, dvs efter omröstning bland ledamöterna. Centralförvaltningen får tre huvudenheter: Driftenheten, Ekonomienheten och Postbanken. De tre huvudenhetscheferna jämte generaldirektören bildar Postens direktion. Ekonomibyrån och Kommersiella byrån inrättas.

1966 Paketsorteringsmaskiner tas i bruk
De första paketsorteringsmaskinerna anskaffas och placeras i Malmö och Borås. En tredje maskin invigs 1967 i Ånge.

1967 En specialkonstruerad brevbärarbil införs
Efter flera års utvecklingsarbete beställs 1000 specialkonstruerade brevbärarbilar från Kalmar Verkstads AB. Biltypen får namnet Tjorven och den blir mycket populär. Men tillverkningen läggs ned 1971. Erfarenheterna av dessa tillgodogörs när Opelbilar för brevbäring köps 1976.
Fortsätt »
1968 Regional redovisningsgranskning
Granskningen av postkassornas redovisningar, som hittills utförts av överpostexpeditörer vid postkontoren, flyttas nu över till regionala redovisningscentraler, där datorer i ökad utsträckning kan användas för arbetet.

1969 Tidningstjänst bildas
Riksdagen beslutar att införa en statlig samdistributionsrabatt för dagstidningar, något som förutsätter samgående för gemensam distribution. Det tidningsägda AB Svenska Pressbyrån finns redan. Av konkurrensskäl inrättar Riksdagen nu ett dotterbolag till Posten, Tidningstjänst AB, TAB.

1969 Nya typer av paketsorteringsmaskiner
Posten i Sverige köper från Danmark fem nya typer av paketsorteringsmaskiner (kedjetransportör med vippbara lameller).

1969 Brevportots karaktär av bevillning upphör
Riksdagen beslutar om en partiell författningsreform, som bland annat innebär att brevportots karaktär av bevillning (avgifter som beslutas av Riksdagen) upphör. Postledningen får besluta om. Postledningen får besluta om alla avgifter utom brevavgifterna och tidningstaxorna, som regeringen fastställer.

Fortsätt »
1972 Den första Bankomaten
Den första bankomaten vid ett postkontor introduceras nu. Fler skall komma. Bankomatsystemet har tillkommit genom samverkan mellan affärsbankerna och Posten.

1974 Kassa-arbetet datoriseras
Efter flera års försöksarbete beslutar Postens styrelse köpa in 2600 elektroniska kassaterminaler till de 750 största postkontoren. Ordern går till Svenska AB Philips. I begränsad utsträckning börjar man tillämpa online-system, dvs kassaterminalen är direkt kopplad till PK-bankens centrala databaser.

1976 Ny postorganisation
En ny organisation godkännas av Riksdagen. De löpande arbetsuppgifterna i central- och regionförvaltningen minskas. Lokalförvaltningen, som får ett ökat ansvar och förstärkt administration, delas in i 55 postområden under sju regioner.

1976 Plan- och budgetstyrning breddas
Ett nytt system för planering och budget införs. Budgetarbetet byggs upp på tre samrådsomgångar som genomsyrar alla tre nivåer i organisationen. Resultatmål och produktivitetsmål fastställs på basis av budgetsamråden.

Fortsätt »
1977 Medbestämmandelagen
Riksdagen beslutar införa medbestämmandelagen. Den innebär för Postens del att företagsnämnderna upphör och att kontakterna med de fackliga organisationerna i fortsättningen skall ske i form av förhandlingar eller informationssammankomster.

1978 lördagsservicen ändras
Avgift tas ut för bank- och betalningstransaktioner på lördagar i postkassorna. Lördagsutbärningen inskränks till utdelning av lördagsförsändelser 8A-post mot tilläggsavgift), vissa dagstidningar, avier och betalningshandlingar.

1980 Postens transporttjänst AB bildas
Postledningen köper upp en lokal konkurrent på lättgodsmarknaden, Pickos budbilar AB. På den grunden organiseras ett dotterbolag till Tidningstjänst AB, som får namnet Posten Transporttjänst AB, som skall svara för lokal budbilservice i Stockholm, Göteborg, Örestad och FalunBorlänge. Budbilstjänsten i övriga delar av landet skall ske inom affärsverkets ram. Något senare bildas nästa dotterbolag, Posten Värdeservice AB.

Fortsätt »
1981 Moderbolaget Postbolagen AB bildas
Det ställer sig svårt för TAB att förena rollen som moderbolag med uppgiften att i knivskarp konkurrens distribuera tidningar. Därför inrättas ett särskilt moderbolag, Postbolagen AB.
Detta blir en början till bolagskoncern, som under 1980-talets senare del växer med ytterligare åtta bolag.

1981 En stor portoreform genomförs
Innehållstaxeringen av brevförsändelser slopas helt. Begreppet korsband tas bort. Normalbrev (A-brev) skall befordras över natten. Företag med stor postmängd får möjlighet att till lägre porto skicka ekonomibrev, för vilkas befordran Posten vill ha tre dagar till förfogande.

1982 Posten kundråd bildas
Ett kundråd för postala frågor organiseras. Det skall arbeta självständigt i förhållande till postledningen och ha egen initiativrätt. Frågor om enskilda kunders villkor eller enskilda försändelsers öden skall dock överlämnas till postledningen. Ordföranden, en f.d. landshövding, hämtas utifrån. Rådets ledamöter utses på förslag av starka intresseorganisationer i näringsliv och förvaltning.

Fortsätt »
1983 Företagskunderna prioriteras
Den övervägande delen av Postens intäkter kommer från företag och andra organisationer. Mot den bakgrunden fastställs nu ett övergripande huvudmål för Posten, där tillgodoseendet av företagens och andra organisationers totala behov av postservice betonas. Den gamla principen att alla postkunder skall behandlas lika går nu i graven.

1984 Ännu en omorganisation
Riksdagen fastställer nu en plattare och mer marknadsorienterad organisation. I stället för regioner och mer än femtio postområden består Posten i fortsättningen a två administrativa nivåer, centralförvaltningen och trettiotre regioner. Postområdena försvinner i princip. Målstyrning betonas i hög utsträckning. Huvudkontoret organiseras i två affärsområden: Brev och paket, resp Bank och kassa.

1984 Nya postkassamaskiner On-line
En ny generation postkassamaskiner introduceras, vilka är kopplade on-line till nordbankens databaser. Kontroll av behållningen på ett konto kan nu ske omedelbart vid uttag. Dessutom underlättar de nya maskinerna kassaredovisningen och statistikarbetet.

Fortsätt »
1984 Företagspaket införs
För att möta de ökande kraven på just-in-time-service och dörr-till-dörr-service när det gäller lättgods inför Posten en ny produkt, företagspaket. Det är en service från dörr till dörr och med garanterad leveranstid, som för paket söder om Ånge är över natten. Maximivikt slopas, även om kollin över 35 kilo endast undantagsvis accepteras.

1985 Posten får besluta om investeringar
De begränsningar som hittills gällt främst för beslut om investeringar i fastigheter upphävs nu av Riksdagen. Posten får rätt att finansiera alla investeringar med rörelsemedel.

1987 Posten får rätt att förvalta egna likvida medel
Det avtal som låg till grund för PKbankens bildande föreskrev att Postens likvida medel skulle förvaltas i PKbanken mot viss ränta. Ett nytt samarbetsavtal med Posten och PKbanken godkännas nu av statsmakterna. Posten får rätt att förvalta likvida medel som inte behövs i rörelsen genom inlåning i bank eller genom placering i skuldebrev, utgivna av eller garanterade av svenska staten, kommun, hypoteksinstitut eller kreditbolag. Dessutom får Posten rätt att ta upp lån på dagslånemarknaden för att jämna ut fluktuationer i likviditeten.

Fortsätt »
1987 Lördagsservicen ändras
Lördagsförsändelserna (mot särskild avgift) i brevbäringen upphör. På lördagar utdelas i fortsättningen endast express, EMS-brev, ilpaket för vilka begärts särskild utdelning och så kallade AL-tidningar.

1987 EMS International Post Corporation bildas
På ett initiativ bland annat från Sverige bildar ett antal europeiska postverk ett gemensamt internationellt postbolag för flygtransporter EMS (Express Mail Service) försändelser. Bolagets transportnav placeras i Bryssel. Året innan träffade Posten i Sverige ett avtal med det privata transportföretaget Federal Express i USA, eftersom missnöjet med USA-postens paketservice var stor. Efter flera omorganisationer upphör EMS, IPC och Sverige går in som medlem i Nordic Postgroup B V, som är en av ägarna till det holländska bolaget GD Net B V, vilket i sin tur äger 50 procent av aktierna i det internationella transportföretaget GD Express World Wide.

1988 Post och Teleutredningen tillsätts
Regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté, Post- och teleutredningen, med uppdrag att bedöma och föreslå preciseringar av statens regionalpolitiska och sociala ansvar på post- och teleområdena.
1907 Tågrån
Inträffade Sveriges enda tågrån på linjen Malmö - Simrishamn. De två rånarna sköt postiljonen Johan Almén med tre skott i ansiktet, kom undan med 5000 kr och kunde gripas en månad senare. Almén överlevde och fortsatte sitt arbete vid Posten. När han 42 år senare dog efter att ha levt med kulorna i huvudet, skänktes dessa till Postmuseet.
1928 Nattpostflyg till kontinenten
Det första nattpostflyget till kontinenten. De flesta turerna gick till London. På dessa turer sorterades posten ombord vilket visade sig vara meningslöst för så fort det kom en luftgrop var allt i oordning. Postsäckarna var omslutna av kork så om en olycka skulle hända och de hamnade i vattnet flöt de och kunde hämtas av fartyg.
1968 En helt ny sorterings- och transportorganisation
Sedan Statens Järnvägar beslutat lägga om sin tågföring i marknadsvänlig form genomför det svenska postverket snabbt en total revolution av sorterings- och transportorganisationen. Landet delas in i sorteringsområden med centralorter. Transporterna indelas i uppsamlingstransporter till centralorterna, transporter mellan områdena och spridningstransporter inom adressområdena. Landsvägstransporter och flygbefordran används i mycket större utsträckning än tidigare.
1974 Post- och Kreditbanken föds, Postbanken går i graven
Efter flera års förhandlingar beslutar Riksdagen på Regeringens förslag att den statsägda Sveriges Kreditbank och Postbanken skall sammanföras till en ny bank, med namnet Post- och Kreditbanken, PK- banken. Banken blir en självständig, juridisk enhet, men den köper bokföringstjänster och kassatjänster av Posten. Postgirot förblir fortfarande en enhet inom Posten.
1990 Post och Teleutredningens betänkande
Post- och teleutredningen avger sitt betänkande: Affärsverk med regionalt och socialt ansvar. För Postens vidkommande föreslås ett antal krav beträffande grundläggande postservice i hela landet. De ekonomiska konsekvenserna av dessa krav uppskattas, men utredningen menar att Posten skall klara detta utan subventioner, om den "ges rimliga verksamhetsförutsättningar för att kunna hävda sig i den framtida konkurrensen". I varje fall till mitten av 1990-talet. Vidare föreslår utredningen att Postens lagreglerade brevmonopol omprövas i samband med att EG:s regelverk på postområdet får sin slutliga utformning.

1993 Poståkeriet blir självständig enhet
Postens biltransporter organiseras som en självständig enhet under namnet Poståkeriet. Den skall på affärsmässig bas konkurrera om upphandlingen av postala transporter med andra åkeriföretag.

1993 Postens brevmonopol upphör
Sedan Posten under många år föreslagit åtgärden, upphör nu Postens monopol på brevbefordran. En postlag fastställs och en fristående myndighet, Post och Telestyrelsen, skall bevaka lagens efterlevnad.

1994 Postgirot får formell status som bank
Genom ett riksdagsbeslut bli Postgirot en bank och får möjlighet att erbjuda ränta på insatta medel samt ge krediter.
1996 Nytt brevnät införs
Posten inför ett nytt brevnät för att skapa en effektivare brevhantering med hjälp av moderna och avancerade sorteringsmaskiner. Det gamla brevnätet med 56 brevsorteringsställen runt om i landet ersätts med 13 brevterminaler.

1997 Ny portoreform
Posten inför en ny tjänste- och prisstruktur för inrikes brev, där tjänsterna för företag och privatpersoner tydligt skiljs åt. Privattjänsterna blir enklare och valörerna på privatporto tas bort.

1999 Posten fokuserar på meddelanden och logistik
Den finansiella verksamheten i postkontoren innebär avsevärda årliga förluster för Posten. Därför fattar Posten på våren ett strategiskt beslut om verksamhetens inriktning – Posten ska i fortsättningen koncentrera verksamheten till meddelanden och logistikområdena och gå ur bankrörelsen. I linje med inriktningsbeslutet säger Posten i september upp samarbetsavtalet med Nordbanken beträffande tjänster i bankens sortiment inklusive Postbanken. Avtalet upphör den 31 mars 2001.

Fortsätt »

2001 Postgirot säljs till Nordbanken
Konkurrensverket motsätter sig ansökan från Svenska Girot AB om att få förvärva Postgirot. Med anledning av detta väljer Posten att träda ur avtalet med Svenska Girot och inleder en ny försäljningsprocess. Postgirot Bank AB säljs till Nordbanken AB. Postens verksamhet har därmed renodlats till två rörelsegrenar, dels Meddelande och logistik, dels Kassaservice.

2001 Posten flyttar närmare kunderna
Posten påbörjar i maj 2001 etableringen av ett nytt servicenät. Det nya nätet medför västentligt ökad tillgänglighet tack vare fler serviceställen med längre öppettider. Det är också anpassat till verksamhetens nya krav och behov. Från att ha cirka 1800 traditionella postkontor och serviceställen öppnar Posten mer än 3 000 nya serviceställen för brev och paket över hela landet före årsskiftet 2002/2003. Grundprincipen är att privatpersoner betjänas i partnernätet och företagskunder i egna etableringar med särskilt anpassad service.

Fortsätt »

2001 Posten blir ledande paketdistributör inom Norden och Östersjöområdet
Posten säkrar sin ställning på logistikmarknaden i Sverige och angränsande länder genom att förvärva 100 procent av DSV Parcel Holdning A/S (Danmark) och DPD Finland OY, samt 50 procent av norska Tollpost Globe AS. I Sverige övertar Posten paketverksamheten i Fraktarna AB.

Posten tecknar även ett 15-årigt franchiseavtal för DPD-paket i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. En avsiktsförklaring tecknas även med franska posten, La Poste, om ett utökat samarbete inom expressverksamhet samt samarbete i Baltikum och Polen.

2002 Svensk Kassaservice bildas

Riksdagen har 2001 beslutat att Posten ska säkerställa en grundläggande kassaservice i hela Sverige. som är konkurrensutsatt. Posten etablerar ett särskilt nät av 1200 kassakontor under dotterbolaget Svensk Kassaservice AB. Svensk Kassaservice är öppen för alla banker som önskar förmedling av banktjänster.
1994 Posten ombildas till aktiebolag
Riksdagen beslutar att Posten skall ombildas från affärsverk till aktiebolag. Posten AB blir koncern och ett antal dotterbolag för skilda marknadssegment bildas. Den nya koncernen får rätt att besluta om samtliga postavgifter. Sedan Posten under många år föreslagit åtgärden, upphör nu Postens monopol på brevbefordran. En postlag fastställs och en fristående myndighet, Post och Telestyrelsen, skall bevaka lagens efterlevnad.

1996 Torget startar
Torget, Postens stora websatsning startar. Satsningen påskyndar hela Internetutvecklingen i Sverige. På kort tid blir man Europas största marknadsplats på Internet.

1998 Nytt distributionsnät för paket införs

Efterfrågan på snabba och tidssäkra leveranser ökar. Utvecklingen av Internethandeln bidrar till att kunderna också ställer krav på olika leveranstider och leveranssätt.

   
"" "" ""
"" "" "" ""
"" ""
"" "" "" ""
"" ""
"" "" "" ""
"" ""
"" "" ""