Vykort från svenska orter

Till vykort med motiv från Götaland. »


Till vykort med motiv från Norrland. »


Till vykort med motiv från Svealand. »

"Brefkort med vyer"

1891 introducerades vykorten i Sverige och kallades till en början "brefkort med vyer". Sedan en ett par decennier hade man då kunnat skicka vanliga brevkort som var en relativt ny form för postförsändelser i världen.

År 1869 skrev österrikaren Emanuel Herrmann en övertygande tidningsartikel där han argumenterade för bruket av så kallade "Korrespondez-Karte". Herrmann var professor i nationalekonomi vid Militär akademien i Wiener Neustadt. Han påpek ade att av alla expedierade brev innehöll ungefär en tredjedel bara korta meddelanden, som inte var av konfidentiell karaktär. Genom att ersätta dessa brev med ett enkelt kort skulle man spara kuvert, brevpapper, sigillvax, en viss portokostnad och även arbetstid. På den ena sidan av kortet skrev man adressen och på den andra meddelandet.

Det förnuftiga förslaget väckte intresse och redan den 1 oktober samma år kunde man sända sådana brevkort inom Österrike. Det blev en omedelbar succé och bruket av brevkort spred sig mycket snabbt genom Europa och Nordamerika.

Från och med den 1 januari 1872 kunde man sända brevkort i Sverige till ett porto av 12 öre. Detta brevkort blev emellertid inte så populärt och det behövdes ett lägre porto och en bild på kortet för en succé. Portot sänktes flera gånger och brevkortet började spela en större roll. När "brefkort med vyer" lanserades 1891 ökade den svenska postsamfärdseln mycket snabbt.

Bilden på de första illustrerade brev- korten framställdes med hjälp av trästick, kopparstick eller litografiskt tryck. Våra tidiga vykort var alltså tecknade bilder som utfördes i olika tekniker.

"Vykortsraseriet"

Vid sekelskiftet började det bli allt vanligare att skapa fotografiska bilder genom så kallat ljustryck och denna nya teknik trängde snabbt ut trästicken och litografi erna. Dessa topografiska vykort var foto grafiskt återgivna bilder av städer, bygg nader och landskap.

År 1901 expedierades över 20 miljoner vykort och brevkort i Sverige och 1904 över 48 miljoner kort (med en befolkning på bara 5,2 miljoner). Denna ökning skall främst tillskrivas de populära vykorten och detta så kallade "vykortsraseri" var en internationell företeelse.

Man har beräknat att det skickades mer än 7 miljarder vykort årligen runt om i världen vid denna tid. Bara i Tyskland postades det år 1903 mer än 1 miljard kort.

Den 27 oktober 1903 stod det nya central- posthuset på Vasagatan i Stockholm färdigt. Det var samma år som vykortstrafiken nådde sin kulmen och man sade på skämt att huset hade betalats med inkomsterna från vykorten. Ett visst korn av sanning ligger det i detta eftersom posthuset, som kostade nära 3,2 miljoner kronor, helt betalades av postverkets överskottsmedel och inkomsterna av vykortstrafiken år 1902 uppskattades till mer än en miljon kronor.

Före 1905 användes hela adressidan för adressen och den taggiga pärlramen hade samma utseende som på de officiella brev korten. Meddelandet måste alltså samsas med illustrationen på bildsidan. I England började man 1902 använda kort där en tredjedel av adressidan kunde användas för meddelande och 1903 tudelas adressidan i Frankrike. 1904 kommer tudelningen till Ryssland, Tyskland och Norge och 1905 till Sverige.

Referenser

Bäckström, P., Larsson, M., Sylwan, B. 2000. Märkvärdigt! Om frimärken, vykort och samlande. Postmuseum, Stockholm.

Ehrensvärd, U. 1972. Gamla vykort. En bok för samlare. Stockholm.

Thelaus, E. 1998. Gamla vykort från Umeå. En bildskrift med text. Umeå.



Till vykort med motiv från Götaland. »


Till vykort med motiv från Norrland. »


Till vykort med motiv från Svealand. »